{"id":248,"date":"2019-01-22T21:42:38","date_gmt":"2019-01-22T21:42:38","guid":{"rendered":"http:\/\/naringsakademin.org\/?p=248"},"modified":"2019-01-24T18:00:34","modified_gmt":"2019-01-24T18:00:34","slug":"naringsakademin-rapporterar-sa-rubbas-tarmfloran-av-hemjarn","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/2019\/01\/22\/naringsakademin-rapporterar-sa-rubbas-tarmfloran-av-hemjarn\/","title":{"rendered":"N\u00e4ringsakademin rapporterar: S\u00e5 rubbas tarmfloran av hemj\u00e4rn"},"content":{"rendered":"
\n
<\/div>\n<\/div>\n
\n
\n
\n

\"\"<\/p>\n

Att hemj\u00e4rn fr\u00e5n animalier \u00e4r en bra j\u00e4rnk\u00e4lla och fyller p\u00e5 j\u00e4rnf\u00f6rr\u00e5den mer effektivt \u00e4n icke hemj\u00e4rn fr\u00e5n vegetabilier har vi vetat l\u00e4nge. Men nu visar ny forskning p\u00e5 m\u00f6ss att en diet rik hemj\u00e4rn samtidigt skapar potentiellt oh\u00e4lsosamma rubbningar i tarmfloran.<\/strong><\/p>\n

R\u00f6tt k\u00f6tt utg\u00f6r en viktig del av den typiska v\u00e4sterl\u00e4ndska kosten och konsumtionen av k\u00f6tt har \u00f6kat kraftigt under de senaste decennierna. I takt med det har upprepade studier publicerats de senaste \u00e5ren som kopplat ett stort intag av r\u00f6tt k\u00f6tt till en \u00f6kad risk f\u00f6r tjocktarmscancer, den n\u00e4st vanligaste cancerformen hos kvinnor och den tredje vanligaste hos m\u00e4n. N\u00e4r charkuterier och r\u00f6tt k\u00f6tt listades som cancerframkallande av WHO 2015 r\u00f6nte \u00e4mnet stor uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

\u00c4ven om ett stort antal studier visade p\u00e5 att ett samband f\u00f6religger mellan intag av r\u00f6tt k\u00f6tt och tjocktarmscancer, var man fortfarande inte s\u00e4ker p\u00e5 vad som faktiskt orsakar sambandet. Flera hypoteser har presenterats i den vetenskapliga litteraturen d\u00e4r f\u00f6r mycket j\u00e4rn redan har f\u00f6reslagit som en av flera f\u00f6rklaringar till den \u00f6kade cancerrisken p\u00e5 grund av den \u00f6kade niv\u00e5n av fria radikaler som j\u00e4rn kan stimulera till. En annan teori bygger p\u00e5 f\u00f6rekomsten av cancerframkallande \u00e4mnen (heterocykliska aminer) som bildas n\u00e4r k\u00f6tt hettas upp till mycket h\u00f6ga temperaturer.<\/p>\n

Men nu f\u00f6rs en helt ny teori fram, som ocks\u00e5 har med j\u00e4rn att g\u00f6ra, men p\u00e5 ett helt nytt s\u00e4tt. Denna g\u00e5ng har det n\u00e4mligen med v\u00e5r tarmflora att g\u00f6ra. \u00a0Forskare fr\u00e5n universitetet i Montreal, Canada, har n\u00e4mligen studerat hur en diet rik p\u00e5 hemj\u00e4rn p\u00e5verkar tarmfloran hos m\u00f6ss. Forskarna noterade att denna typ av diet minskade m\u00e4ngden h\u00e4lsofr\u00e4mjande Lactobaciller medan m\u00e4ngden sjukdomsalstrande Enterobacteriaceae. Ytterligare ett resultat av exprimentet var att m\u00e4ngden sm\u00f6rsyra, som anses har antiinflammatoriska effekter minskade.<\/p>\n

En f\u00f6rklaring kan vara att det \u00e4r just de sjukdomsalstrande bakterierna som beh\u00f6ver j\u00e4rn f\u00f6r sin \u00f6verlevnad. Flera av de arter som har h\u00e4lsobringande egenskaper som ex Lactobaciller, beh\u00f6ver n\u00e4mligen inte j\u00e4rn f\u00f6r att f\u00f6r\u00f6ka sig. Lactobaciller kan ju som bekant \u00f6verleva i extremt j\u00e4rnfattiga milj\u00f6er som ex yoghurt. S\u00e5ledes kan en f\u00f6rklaring vara att de \u201donda\u201d bakterierna f\u00f6r\u00f6kar sig p\u00e5 bekostnad av de \u201dgoda\u201d.<\/p>\n

Forskarna menar att om dessa resultat st\u00e5r sig hos m\u00e4nniska kan detta leda till nya strategier f\u00f6r att minska hemj\u00e4rns negativa effekter p\u00e5 tarmfloran.<\/p>\n

Men innan vi vet det kan vi ju faktiskt sj\u00e4lva t\u00e4nka p\u00e5 att ers\u00e4tta en del av v\u00e5rt intag av k\u00f6tt med vegetabiliska j\u00e4rnk\u00e4llor, om det nu \u00e4r just j\u00e4rnet vi vill \u00e5t.<\/p>\n

 <\/p>\n

Referens: Constante et al. Dietary Heme Induces Gut Dysbiosis, Aggravates Colitis, and Potentiates the Development of Adenomas in Mice. Front Microbiol.<\/a> 2017 Sep 21;8:180<\/p>\n

 <\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Att hemj\u00e4rn fr\u00e5n animalier \u00e4r en bra j\u00e4rnk\u00e4lla och fyller p\u00e5 j\u00e4rnf\u00f6rr\u00e5den mer effektivt \u00e4n icke hemj\u00e4rn fr\u00e5n vegetabilier har vi vetat l\u00e4nge. Men nu visar ny forskning p\u00e5 m\u00f6ss att en diet rik hemj\u00e4rn samtidigt skapar potentiellt oh\u00e4lsosamma rubbningar i tarmfloran. R\u00f6tt k\u00f6tt utg\u00f6r en viktig del av den typiska v\u00e4sterl\u00e4ndska kosten och konsumtionen av k\u00f6tt har \u00f6kat kraftigt under de senaste decennierna. I takt med det har upprepade studier publicerats de senaste \u00e5ren som kopplat ett stort intag av r\u00f6tt k\u00f6tt till en \u00f6kad risk f\u00f6r tjocktarmscancer, den n\u00e4st vanligaste cancerformen hos kvinnor och den tredje vanligaste hos m\u00e4n. N\u00e4r charkuterier och r\u00f6tt k\u00f6tt listades som cancerframkallande av WHO 2015 r\u00f6nte \u00e4mnet stor uppm\u00e4rksamhet. \u00c4ven om ett stort antal studier visade p\u00e5 att ett samband f\u00f6religger mellan intag av r\u00f6tt k\u00f6tt och tjocktarmscancer, var man fortfarande inte s\u00e4ker p\u00e5 vad som faktiskt orsakar sambandet. Flera hypoteser har presenterats i den vetenskapliga litteraturen d\u00e4r f\u00f6r mycket j\u00e4rn redan har f\u00f6reslagit som en av flera f\u00f6rklaringar till den \u00f6kade cancerrisken p\u00e5 grund av den \u00f6kade niv\u00e5n av fria radikaler som j\u00e4rn kan stimulera till. En annan teori bygger p\u00e5 f\u00f6rekomsten av cancerframkallande \u00e4mnen (heterocykliska aminer) som bildas n\u00e4r k\u00f6tt hettas upp till mycket h\u00f6ga temperaturer. Men nu f\u00f6rs en helt ny teori fram, som ocks\u00e5 har med j\u00e4rn att g\u00f6ra, men p\u00e5 ett helt nytt s\u00e4tt. Denna g\u00e5ng har det n\u00e4mligen med v\u00e5r tarmflora att g\u00f6ra. \u00a0Forskare fr\u00e5n universitetet i Montreal, Canada, har n\u00e4mligen studerat hur en diet rik p\u00e5 hemj\u00e4rn p\u00e5verkar tarmfloran hos m\u00f6ss. Forskarna noterade att denna typ av diet minskade m\u00e4ngden h\u00e4lsofr\u00e4mjande Lactobaciller medan m\u00e4ngden sjukdomsalstrande Enterobacteriaceae. Ytterligare ett resultat av exprimentet var att m\u00e4ngden sm\u00f6rsyra, som anses har antiinflammatoriska effekter minskade. En f\u00f6rklaring kan vara att det \u00e4r just de sjukdomsalstrande bakterierna som beh\u00f6ver j\u00e4rn f\u00f6r sin \u00f6verlevnad. Flera av de arter som har h\u00e4lsobringande egenskaper som ex Lactobaciller, beh\u00f6ver n\u00e4mligen inte j\u00e4rn f\u00f6r att f\u00f6r\u00f6ka sig. Lactobaciller kan ju som bekant \u00f6verleva i extremt j\u00e4rnfattiga milj\u00f6er som ex yoghurt. S\u00e5ledes kan en f\u00f6rklaring vara att de \u201donda\u201d bakterierna f\u00f6r\u00f6kar sig p\u00e5 bekostnad av de \u201dgoda\u201d. Forskarna menar att om dessa resultat st\u00e5r sig hos m\u00e4nniska kan detta leda till nya strategier f\u00f6r att minska hemj\u00e4rns negativa effekter p\u00e5 tarmfloran. Men innan vi vet det kan vi ju faktiskt sj\u00e4lva t\u00e4nka p\u00e5 att ers\u00e4tta en del av v\u00e5rt intag av k\u00f6tt med vegetabiliska j\u00e4rnk\u00e4llor, om det nu \u00e4r just j\u00e4rnet vi vill \u00e5t.   Referens: Constante et al. Dietary Heme Induces Gut Dysbiosis, Aggravates Colitis, and Potentiates the Development of Adenomas in Mice. Front Microbiol. 2017 Sep 21;8:180  <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":249,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11],"tags":[],"class_list":["post-248","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kost-och-halsa"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/248","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=248"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/248\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":253,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/248\/revisions\/253"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/249"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=248"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=248"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=248"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}