![\"\"](\"http:\/\/naringsakademin.org\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/scott-webb-154507-unsplash-1024x683.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Att fibrer i allm\u00e4nhet ska vara bra f\u00f6r h\u00e4lsan har vi h\u00f6rt tidigare och \u00e4ldre studier har visat p\u00e5 att ett h\u00f6gt intag av fibrer i kosten \u00e4r kopplat till en l\u00e4gre d\u00f6dlighet orsakat av vissa \u00e5kommor. Men vilka sjukdomar \u00e4r det mer exakt som ett h\u00f6gt intag av fibrer kan minska risken f\u00f6r och hur stor \u00e4r effekten? Och vilken typ av fibrer har egentligen st\u00f6rst v\u00e4lg\u00f6rande effekt p\u00e5 h\u00e4lsan? Det var n\u00e5gra av fr\u00e5gest\u00e4llningarna som f\u00f6rfattarna bakom en nyligen publicerad metaanalys ville unders\u00f6ka. Nedan f\u00f6ljer en redog\u00f6relse.<\/strong><\/p>\n Studien som publicerades i januari i Lancet grundar sig p\u00e5 en metaanalys (en litteraturgenomg\u00e5ng) som totalt inkluderade 243 studier motsvarande 4635 studiedeltagare och 135 miljoner person\u00e5r. Individerna fick ej vara kroniskt sjuka. I detta digra material noterades en riskminskning p\u00e5 15-30 % f\u00f6r d\u00f6dlighet (oavsett orsak), kardiovaskul\u00e4r d\u00f6dlighet, kransk\u00e4rlssjukdom, stroke, typ 2-diabetes och tjocktarmscancer n\u00e4r gruppen som \u00e5t mest kostfibrer j\u00e4mf\u00f6rdes med de som \u00e5t minst kostfibrer.<\/p>\n I randomiserade studier, d\u00e4r individen allts\u00e5 lottades till att \u00e4ta p\u00e5 ett visst s\u00e4tt snarare \u00e4n att personens kostm\u00f6nster enbart observerades (vilket kan \u00f6ka tillf\u00f6rlitligheten i resultaten), noterades en s\u00e4nkning i kroppsvikt, blodtryck och kolesterolv\u00e4rden n\u00e4r de som \u00e5t mest fibrer j\u00e4mf\u00f6rdes med de som \u00e5t minst fibrer. Riskminskningen var som st\u00f6rst n\u00e4r det dagliga intaget av kostfibrer uppgick till mellan 25 och 29 g per dag. F\u00f6rfattarna menar att ett \u00e4nnu st\u00f6rre intag troligen kan \u00f6vers\u00e4ttas till \u00e4nnu st\u00f6rre riskminskningar givet de dos-responssamband som f\u00f6rel\u00e5g. J\u00e4mf\u00f6rbara fynd gjordes n\u00e4r man utv\u00e4rderade effekten av fullkorn.<\/p>\n Intressant nog noterades ingen skillnad n\u00e4r man unders\u00f6kte effekten av kolhydrater med l\u00e5gt glykemiskt index och h\u00f6gt glykemiskt index men samtidigt v\u00e4rderades evidensen f\u00f6r detta som l\u00e5gt medan evidensen f\u00f6r effekten av kostfiber och fullkorn v\u00e4rderades som m\u00e5ttlig respektive l\u00e5g till m\u00e5ttlig.<\/p>\n Vi h\u00e5ller med f\u00f6rfattarna; dessa data \u00e4r mycket goda nyheter! Inte nog med att resultaten \u00e4r \u00f6vertygande, utan det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som de allra flesta kan tillgodog\u00f6ra sig av f\u00f6r att minska risken f\u00f6r livsstilsrelaterade sjukdomar. D\u00e4rtill \u00e4r ett \u00f6kat fiberintag b\u00e5de sn\u00e4llt i biverkningsh\u00e4nseende och milj\u00f6h\u00e4nseende varf\u00f6r resultaten \u00e4r extra v\u00e4lkomna. Linser, b\u00f6nor och rotfrukter \u00e4r dessutom sn\u00e4llt mot pl\u00e5nboken.<\/p>\n S\u00e5 hur duktiga \u00e4r vi svenskar p\u00e5 att anamma dessa intressanta data i v\u00e5r vardag? Enligt Riksmaten f\u00e5r vi endast i oss cirka 20 gram per dag vilket enbart \u00e4r lite drygt h\u00e4lften av det som Livsmedelsverket rekommenderar (25 \u2013 35 g). Det finns allts\u00e5 utrymme f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttring och det \u00e4r ju alltid n\u00e5got positivt!<\/p>\n