{"id":153,"date":"2018-05-18T05:30:51","date_gmt":"2018-05-18T05:30:51","guid":{"rendered":"http:\/\/naringsakademin.org\/?p=153"},"modified":"2018-12-05T13:12:53","modified_gmt":"2018-12-05T13:12:53","slug":"hur-uppstar-loparanemi-egentligen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/2018\/05\/18\/hur-uppstar-loparanemi-egentligen\/","title":{"rendered":"Hur h\u00e4nger j\u00e4rnbrist och l\u00f6pning ihop egentligen?"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/strong><\/p>\n

Sedan l\u00e4nge har vi k\u00e4nt till att l\u00f6pare utg\u00f6r en riskgrupp f\u00f6r att utveckla j\u00e4rnbrist och efterf\u00f6ljande blodbrist, men hur kommer det sig egentligen? Historiskt sett har flera hypoteser presenterats i ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rklara detta samband. De senaste \u00e5ren har dock en helt ny teori vunnit mark som har att g\u00f6ra med hur j\u00e4rn absorberas i tarmen som g\u00f6r g\u00e4llande att l\u00f6pare kan ha ett s\u00e4mre upptag av j\u00e4rn i tarmen efter ett l\u00e4ngre tr\u00e4ningspass.<\/strong><\/p>\n

J\u00e4rn beh\u00f6vs f\u00f6r alla kroppens celler, bland annat f\u00f6r bildningen av hemoglobin d\u00e4r j\u00e4rn binder till syrgas i blodpigmentet hemoglobin. Men det beh\u00f6vs \u00e4ven f\u00f6r bildningen av en m\u00e4ngd andra hormoner och signalsubstanser s\u00e5 som dopamin, testosteron och serotonin.<\/p>\n

D\u00e5 j\u00e4rn beh\u00f6vs f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga olika funktioner, kan symtombilden vid j\u00e4rnbrist variera stort. Exempel p\u00e5 symtom vid j\u00e4rnbrist kan vara myrkrypningar (restless legs), nedsatt koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga eller en allm\u00e4n tr\u00f6tthet. Som l\u00f6pare kan man uppleva f\u00f6rs\u00e4mrad prestationsf\u00f6rm\u00e5ga.1<\/sup><\/p>\n

Sedan l\u00e4nge har vi k\u00e4nt till att individer som tr\u00e4nar h\u00e5rt har en \u00f6kad risk att drabbas av j\u00e4rnbrist och studier har rapporterat att s\u00e5 m\u00e5nga som 50 % av unga kvinnor som ut\u00f6var uth\u00e5llighetsidrotter kan vara drabbade. Bland m\u00e4n som uth\u00e5llighetsidrottar, bland vilka j\u00e4rnbrist \u00e4r ovanligt i den generella befolkningen, har siffror mellan 9 \u2013 43 % rapporterats, d\u00e4r den h\u00f6gre siffran h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en studie p\u00e5 elitidrottare som ut\u00f6vade olika typer av uth\u00e5llighetsidrotter.2<\/sup><\/p>\n

S\u00e5 vad ligger d\u00e5 till grund f\u00f6r sambandet mellan j\u00e4rnbrist och idrottare? Fram tills nyligen har det f\u00f6rklarats med att det sker en f\u00f6rlust av j\u00e4rn genom \u00f6verdriven svettning samt blodf\u00f6rlust fr\u00e5n urinv\u00e4garna i samband med intensiv tr\u00e4ning. En annan teori grundats sig p\u00e5 syrebrist i tarmv\u00e4vnaden med resulterande mikrobbl\u00f6dningar som noterats hos maratonl\u00f6pare i samband med intensiv tr\u00e4ning.3 <\/sup><\/p>\n

Nu avf\u00e4rdas dock ovan teorier som mindre relevanta till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en annan teori som g\u00f6r g\u00e4llande att upptaget av j\u00e4rn i tarmen \u00e4r rubbat som en konsekvens av intensiv tr\u00e4ning. Man k\u00e4nner n\u00e4mligen till sedan tidigare att intensiv tr\u00e4ning skapar en \u00f6verg\u00e5ende, l\u00e5g-gradig inflammation i kroppen som varar n\u00e5gra dagar. Graden av inflammation beror p\u00e5 typen av tr\u00e4ning, intensiteten och varaktigheten av tr\u00e4ningen. Vad man sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka observerat i forskningen \u00e4r att ett visst protein, hepcidin, som har till uppgift att begr\u00e4nsa upptaget av j\u00e4rnet i tarmen, \u00e4r \u00f6kat efter ett intensivt tr\u00e4ningspass. Hepcidin \u00f6kar n\u00e4mligen som ett svar p\u00e5 inflammation och har som viktigaste uppgift att se till att vi inte j\u00e4rnf\u00f6rgiftar oss. Men det \u00f6kar allts\u00e5 ocks\u00e5 som svar p\u00e5 inflammation. Den senaste teorin best\u00e5r d\u00e4rmed i att l\u00f6pare helt enkelt absorberar j\u00e4rn s\u00e4mre under en \u00f6verg\u00e5ende tid efter ett lopp i j\u00e4mf\u00f6relse med en person som inte tr\u00e4nat. Detta skulle ocks\u00e5 kunna f\u00f6rklara varf\u00f6r l\u00f6pare har ett h\u00f6gre j\u00e4rnbehov \u00e4n icke-tr\u00e4nande individer, som i vissa studier visat sig vara n\u00e4sta 70 % h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r icke-tr\u00e4nande individer.3,4 <\/sup><\/p>\n

N\u00e4r j\u00e4rnf\u00f6rr\u00e5den \u00e4r helt slut (< 30g\/L i ferritinv\u00e4rde) kommer med tiden blodbrist att utvecklas och d\u00e5 syns detta som ett l\u00e5gt hemoglobinv\u00e4rde (<130 f\u00f6r m\u00e4n och < 120 f\u00f6r kvinnor). Men l\u00f6pare som tr\u00e4nar mycket kan \u00e4ven ha ett l\u00e5gt blodv\u00e4rde av en annan anledning, s\u00e5 kallad pseudoanemi, <\/em>utan att j\u00e4rnbrist f\u00f6religger. <\/em>I dessa fall ligger hemoglobinkoncentrationen under normalv\u00e4rdet. Dock \u00e4r det inte en \u00e4kta anemi d\u00e5 den beror p\u00e5 att plasmavolymen (plasma \u00e4r den v\u00e4tska som blodcellerna ligger i) \u00e4r \u00f6kad i f\u00f6rh\u00e5llande till den r\u00f6da blodkroppsm\u00e4ngden men hemoglobinkoncentrationen blir l\u00e4gre. Den totala m\u00e4ngden r\u00f6da blodkroppar \u00e4r dock inte s\u00e4nkt och detta ska inte betraktas som en \u00e4kta blodbrist. Detta fenomen som inneb\u00e4r en \u00f6kad m\u00e4ngd plasma \u00e4r n\u00e5got som kan ske hos individer som tr\u00e4nar ofta och gjort s\u00e5 under loppet av n\u00e5gra \u00e5r. Fenomenet f\u00f6rekommer framf\u00f6r allt hos individer som tr\u00e4nar mer \u00e4n 10 h per vecka och ses hos ca 10-15 % av l\u00f6pare.3<\/sup><\/p>\n

Hur vet man d\u00e5 om man har en \u00e4kta anemi eller en pseudoanemi som l\u00f6pare genom att anv\u00e4nda hemoglobinv\u00e4rdet? Genom att titta p\u00e5 upprepade hemoglobinprover som tas vid olika tillf\u00e4llen, kan pseudoanemi uteslutas. Ett m\u00f6nster som uppvisar ett normalt blodv\u00e4rde under en viloperiod medan det ligger l\u00e5gt under en tr\u00e4ningsperiod (48 h efter ett tr\u00e4ningspass) kan misst\u00e4nkas bero p\u00e5 pseudoanemi. Om hemoglobinv\u00e4rdet i st\u00e4llet \u00e4r l\u00e5gt \u00e4ven under viloperiod, kan man beh\u00f6va testa den totala r\u00f6da blodkroppsmassan i st\u00e4llet, Med denna metod kan man ta reda p\u00e5 om det \u00e4r en \u00e4kta anemi eller ej.3<\/sup><\/p>\n

Blodbrist hos l\u00f6pare har \u00e4ven f\u00f6rklarats med s\u00e5 kallad foot strike hemolysis <\/em>(mekanisk hemolys) som inneb\u00e4r att de r\u00f6da blodkropparna sl\u00e5s s\u00f6nder under fotsulorna vid upprepat mekaniskt tryck som vid intensiv l\u00f6pning. Den senare teorin kan dock inte f\u00f6rklara de l\u00e4gre j\u00e4rnf\u00f6rr\u00e5den som observerats hos l\u00f6pare d\u00e5 s\u00f6nderslagning av blodkroppar inte inneb\u00e4r en f\u00f6rlust av j\u00e4rn fr\u00e5n kroppen. D\u00e4remot kan det f\u00f6rklara en \u00f6verg\u00e5ende s\u00e4nkning av antalet r\u00f6da blodkroppar men med tanke p\u00e5 att kroppen noga \u00e5tervinner alla best\u00e5ndsdelar fr\u00e5n uttj\u00e4nta eller s\u00f6nderslagna r\u00f6da blodkroppar \u00e4r detta inte en teori som kan f\u00f6rklara l\u00f6pares s\u00e4mre j\u00e4rnstatus.3<\/sup><\/p>\n

Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att j\u00e4rnbrist, och \u00e4ven blodbrist, \u00e4r vanligare f\u00f6rekommande hos individer som ut\u00f6var uth\u00e5llighetsidrotter och att det finns betydande st\u00f6d f\u00f6r detta i den vetenskapliga litteraturen. Vad som \u00e4r nytt \u00e4r dock teorin om varf\u00f6r l\u00f6pare har en \u00f6kad risk f\u00f6r att f\u00e5 j\u00e4rnbrist. Den nya teorin, som samtidigt enligt flera forskargrupper minskar relevansen av tidigare framf\u00f6rda teorier, \u00e4r att upptaget av j\u00e4rn i tarmen \u00e4r h\u00e4mmat, eller minskat, under en \u00f6verg\u00e5ende period efter ett intensivt tr\u00e4ningspass. Denna h\u00e4mmande effekt medieras av hepcidin, som brukar beskrivas som the central iron regulator.5<\/sup><\/em><\/p>\n

F\u00f6lj oss p\u00e5 n\u00e4ringsakademin f\u00f6r att ta del av vad du kan g\u00f6ra f\u00f6r att \u00e4ta en mer j\u00e4rnrik kost p\u00e5 ett enkelt och smart s\u00e4tt och d\u00e4rmed minska risken f\u00f6r att j\u00e4rnbrist uppst\u00e5r och begr\u00e4nsar din prestation.<\/p>\n

 <\/p>\n

Referenser:<\/p>\n

    \n
  1. Rubeor et al. Does Iron Supplementation Improve Performance in Iron-Deficient Nonanemic Athletes? Sports Health. \u00a02018 Sep\/Oct;10(5):400-405.<\/li>\n
  2. Malczewska-Lenczowska. Prevalence of iron deficiency in male elite athletes. Biomedical Human Kinetics, 1, 36 – 41, 2009.<\/li>\n
  3. Clenin et al. Iron deficiency in sports \u2013 definition, influence on performance and therapy. Swiss Med Wkly. 2015;145:w14196.<\/li>\n
  4. Bakkman<\/a> L, 2017. Maten bakom resultaten. Norsteds.<\/li>\n
  5. Ganz T. Hepcidin.<\/li>\n<\/ol>\n

     <\/p>\n

    \u00a0<\/em><\/p>\n

     <\/p>\n

     <\/p>\n

     <\/p>\n

     <\/p>\n

     <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Sedan l\u00e4nge har vi k\u00e4nt till att l\u00f6pare utg\u00f6r en riskgrupp f\u00f6r att utveckla j\u00e4rnbrist och efterf\u00f6ljande blodbrist, men hur kommer det sig egentligen? Historiskt sett har flera hypoteser presenterats i ett f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rklara detta samband. De senaste \u00e5ren har dock en helt ny teori vunnit mark som har att g\u00f6ra med hur j\u00e4rn absorberas i tarmen som g\u00f6r g\u00e4llande att l\u00f6pare kan ha ett s\u00e4mre upptag av j\u00e4rn i tarmen efter ett l\u00e4ngre tr\u00e4ningspass. J\u00e4rn beh\u00f6vs f\u00f6r alla kroppens celler, bland annat f\u00f6r bildningen av hemoglobin d\u00e4r j\u00e4rn binder till syrgas i blodpigmentet hemoglobin. Men det beh\u00f6vs \u00e4ven f\u00f6r bildningen av en m\u00e4ngd andra hormoner och signalsubstanser s\u00e5 som dopamin, testosteron och serotonin. D\u00e5 j\u00e4rn beh\u00f6vs f\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga olika funktioner, kan symtombilden vid j\u00e4rnbrist variera stort. Exempel p\u00e5 symtom vid j\u00e4rnbrist kan vara myrkrypningar (restless legs), nedsatt koncentrationsf\u00f6rm\u00e5ga eller en allm\u00e4n tr\u00f6tthet. Som l\u00f6pare kan man uppleva f\u00f6rs\u00e4mrad prestationsf\u00f6rm\u00e5ga.1 Sedan l\u00e4nge har vi k\u00e4nt till att individer som tr\u00e4nar h\u00e5rt har en \u00f6kad risk att drabbas av j\u00e4rnbrist och studier har rapporterat att s\u00e5 m\u00e5nga som 50 % av unga kvinnor som ut\u00f6var uth\u00e5llighetsidrotter kan vara drabbade. Bland m\u00e4n som uth\u00e5llighetsidrottar, bland vilka j\u00e4rnbrist \u00e4r ovanligt i den generella befolkningen, har siffror mellan 9 \u2013 43 % rapporterats, d\u00e4r den h\u00f6gre siffran h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n en studie p\u00e5 elitidrottare som ut\u00f6vade olika typer av uth\u00e5llighetsidrotter.2 S\u00e5 vad ligger d\u00e5 till grund f\u00f6r sambandet mellan j\u00e4rnbrist och idrottare? Fram tills nyligen har det f\u00f6rklarats med att det sker en f\u00f6rlust av j\u00e4rn genom \u00f6verdriven svettning samt blodf\u00f6rlust fr\u00e5n urinv\u00e4garna i samband med intensiv tr\u00e4ning. En annan teori grundats sig p\u00e5 syrebrist i tarmv\u00e4vnaden med resulterande mikrobbl\u00f6dningar som noterats hos maratonl\u00f6pare i samband med intensiv tr\u00e4ning.3 Nu avf\u00e4rdas dock ovan teorier som mindre relevanta till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en annan teori som g\u00f6r g\u00e4llande att upptaget av j\u00e4rn i tarmen \u00e4r rubbat som en konsekvens av intensiv tr\u00e4ning. Man k\u00e4nner n\u00e4mligen till sedan tidigare att intensiv tr\u00e4ning skapar en \u00f6verg\u00e5ende, l\u00e5g-gradig inflammation i kroppen som varar n\u00e5gra dagar. Graden av inflammation beror p\u00e5 typen av tr\u00e4ning, intensiteten och varaktigheten av tr\u00e4ningen. Vad man sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka observerat i forskningen \u00e4r att ett visst protein, hepcidin, som har till uppgift att begr\u00e4nsa upptaget av j\u00e4rnet i tarmen, \u00e4r \u00f6kat efter ett intensivt tr\u00e4ningspass. Hepcidin \u00f6kar n\u00e4mligen som ett svar p\u00e5 inflammation och har som viktigaste uppgift att se till att vi inte j\u00e4rnf\u00f6rgiftar oss. Men det \u00f6kar allts\u00e5 ocks\u00e5 som svar p\u00e5 inflammation. Den senaste teorin best\u00e5r d\u00e4rmed i att l\u00f6pare helt enkelt absorberar j\u00e4rn s\u00e4mre under en \u00f6verg\u00e5ende tid efter ett lopp i j\u00e4mf\u00f6relse med en person som inte tr\u00e4nat. Detta skulle ocks\u00e5 kunna f\u00f6rklara varf\u00f6r l\u00f6pare har ett h\u00f6gre j\u00e4rnbehov \u00e4n icke-tr\u00e4nande individer, som i vissa studier visat sig vara n\u00e4sta 70 % h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r icke-tr\u00e4nande individer.3,4 N\u00e4r j\u00e4rnf\u00f6rr\u00e5den \u00e4r helt slut (< 30g\/L i ferritinv\u00e4rde) kommer med tiden blodbrist att utvecklas och d\u00e5 syns detta som ett l\u00e5gt hemoglobinv\u00e4rde (<130 f\u00f6r m\u00e4n och < 120 f\u00f6r kvinnor). Men l\u00f6pare som tr\u00e4nar mycket kan \u00e4ven ha ett l\u00e5gt blodv\u00e4rde av en annan anledning, s\u00e5 kallad pseudoanemi, utan att j\u00e4rnbrist f\u00f6religger. I dessa fall ligger hemoglobinkoncentrationen under normalv\u00e4rdet. Dock \u00e4r det inte en \u00e4kta anemi d\u00e5 den beror p\u00e5 att plasmavolymen (plasma \u00e4r den v\u00e4tska som blodcellerna ligger i) \u00e4r \u00f6kad i f\u00f6rh\u00e5llande till den r\u00f6da blodkroppsm\u00e4ngden men hemoglobinkoncentrationen blir l\u00e4gre. Den totala m\u00e4ngden r\u00f6da blodkroppar \u00e4r dock inte s\u00e4nkt och detta ska inte betraktas som en \u00e4kta blodbrist. Detta fenomen som inneb\u00e4r en \u00f6kad m\u00e4ngd plasma \u00e4r n\u00e5got som kan ske hos individer som tr\u00e4nar ofta och gjort s\u00e5 under loppet av n\u00e5gra \u00e5r. Fenomenet f\u00f6rekommer framf\u00f6r allt hos individer som tr\u00e4nar mer \u00e4n 10 h per vecka och ses hos ca 10-15 % av l\u00f6pare.3 Hur vet man d\u00e5 om man har en \u00e4kta anemi eller en pseudoanemi som l\u00f6pare genom att anv\u00e4nda hemoglobinv\u00e4rdet? Genom att titta p\u00e5 upprepade hemoglobinprover som tas vid olika tillf\u00e4llen, kan pseudoanemi uteslutas. Ett m\u00f6nster som uppvisar ett normalt blodv\u00e4rde under en viloperiod medan det ligger l\u00e5gt under en tr\u00e4ningsperiod (48 h efter ett tr\u00e4ningspass) kan misst\u00e4nkas bero p\u00e5 pseudoanemi. Om hemoglobinv\u00e4rdet i st\u00e4llet \u00e4r l\u00e5gt \u00e4ven under viloperiod, kan man beh\u00f6va testa den totala r\u00f6da blodkroppsmassan i st\u00e4llet, Med denna metod kan man ta reda p\u00e5 om det \u00e4r en \u00e4kta anemi eller ej.3 Blodbrist hos l\u00f6pare har \u00e4ven f\u00f6rklarats med s\u00e5 kallad foot strike hemolysis (mekanisk hemolys) som inneb\u00e4r att de r\u00f6da blodkropparna sl\u00e5s s\u00f6nder under fotsulorna vid upprepat mekaniskt tryck som vid intensiv l\u00f6pning. Den senare teorin kan dock inte f\u00f6rklara de l\u00e4gre j\u00e4rnf\u00f6rr\u00e5den som observerats hos l\u00f6pare d\u00e5 s\u00f6nderslagning av blodkroppar inte inneb\u00e4r en f\u00f6rlust av j\u00e4rn fr\u00e5n kroppen. D\u00e4remot kan det f\u00f6rklara en \u00f6verg\u00e5ende s\u00e4nkning av antalet r\u00f6da blodkroppar men med tanke p\u00e5 att kroppen noga \u00e5tervinner alla best\u00e5ndsdelar fr\u00e5n uttj\u00e4nta eller s\u00f6nderslagna r\u00f6da blodkroppar \u00e4r detta inte en teori som kan f\u00f6rklara l\u00f6pares s\u00e4mre j\u00e4rnstatus.3 Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att j\u00e4rnbrist, och \u00e4ven blodbrist, \u00e4r vanligare f\u00f6rekommande hos individer som ut\u00f6var uth\u00e5llighetsidrotter och att det finns betydande st\u00f6d f\u00f6r detta i den vetenskapliga litteraturen. Vad som \u00e4r nytt \u00e4r dock teorin om varf\u00f6r l\u00f6pare har en \u00f6kad risk f\u00f6r att f\u00e5 j\u00e4rnbrist. Den nya teorin, som samtidigt enligt flera forskargrupper minskar relevansen av tidigare framf\u00f6rda teorier, \u00e4r att upptaget av j\u00e4rn i tarmen \u00e4r h\u00e4mmat, eller minskat, under en \u00f6verg\u00e5ende period efter ett intensivt tr\u00e4ningspass. Denna h\u00e4mmande effekt medieras av hepcidin, som brukar beskrivas som the central iron regulator.5 F\u00f6lj oss p\u00e5 n\u00e4ringsakademin f\u00f6r att ta del av vad du kan g\u00f6ra f\u00f6r att \u00e4ta en mer j\u00e4rnrik kost p\u00e5 ett enkelt och smart s\u00e4tt och d\u00e4rmed minska risken f\u00f6r att j\u00e4rnbrist uppst\u00e5r och begr\u00e4nsar din prestation.   Referenser: Rubeor et al. Does Iron Supplementation Improve Performance in Iron-Deficient Nonanemic Athletes? Sports Health. \u00a02018 Sep\/Oct;10(5):400-405. Malczewska-Lenczowska. Prevalence of iron deficiency in male elite athletes. Biomedical Human Kinetics, 1, 36 – 41, 2009. Clenin et al. Iron deficiency in sports \u2013 definition, influence on performance and therapy. Swiss Med Wkly. 2015;145:w14196. Bakkman L, 2017. Maten bakom resultaten. Norsteds. Ganz T. Hepcidin.   \u00a0          <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":169,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-153","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-jarn"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/153","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=153"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/153\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":228,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/153\/revisions\/228"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/169"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=153"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=153"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/naringsakademin.org\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=153"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}