Att fibrer i allmänhet ska vara bra för hälsan har vi hört tidigare och äldre studier har visat på att ett högt intag av fibrer i kosten är kopplat till en lägre dödlighet orsakat av vissa åkommor. Men vilka sjukdomar är det mer exakt som ett högt intag av fibrer kan minska risken för och hur stor är effekten? Och vilken typ av fibrer har egentligen störst välgörande effekt på hälsan? Det var några av frågeställningarna som författarna bakom en nyligen publicerad metaanalys ville undersöka. Nedan följer en redogörelse.
Studien som publicerades i januari i Lancet grundar sig på en metaanalys (en litteraturgenomgång) som totalt inkluderade 243 studier motsvarande 4635 studiedeltagare och 135 miljoner personår. Individerna fick ej vara kroniskt sjuka. I detta digra material noterades en riskminskning på 15-30 % för dödlighet (oavsett orsak), kardiovaskulär dödlighet, kranskärlssjukdom, stroke, typ 2-diabetes och tjocktarmscancer när gruppen som åt mest kostfibrer jämfördes med de som åt minst kostfibrer.
I randomiserade studier, där individen alltså lottades till att äta på ett visst sätt snarare än att personens kostmönster enbart observerades (vilket kan öka tillförlitligheten i resultaten), noterades en sänkning i kroppsvikt, blodtryck och kolesterolvärden när de som åt mest fibrer jämfördes med de som åt minst fibrer. Riskminskningen var som störst när det dagliga intaget av kostfibrer uppgick till mellan 25 och 29 g per dag. Författarna menar att ett ännu större intag troligen kan översättas till ännu större riskminskningar givet de dos-responssamband som förelåg. Jämförbara fynd gjordes när man utvärderade effekten av fullkorn.
Intressant nog noterades ingen skillnad när man undersökte effekten av kolhydrater med lågt glykemiskt index och högt glykemiskt index men samtidigt värderades evidensen för detta som lågt medan evidensen för effekten av kostfiber och fullkorn värderades som måttlig respektive låg till måttlig.
Vi håller med författarna; dessa data är mycket goda nyheter! Inte nog med att resultaten är övertygande, utan det är också något som de allra flesta kan tillgodogöra sig av för att minska risken för livsstilsrelaterade sjukdomar. Därtill är ett ökat fiberintag både snällt i biverkningshänseende och miljöhänseende varför resultaten är extra välkomna. Linser, bönor och rotfrukter är dessutom snällt mot plånboken.
Så hur duktiga är vi svenskar på att anamma dessa intressanta data i vår vardag? Enligt Riksmaten får vi endast i oss cirka 20 gram per dag vilket enbart är lite drygt hälften av det som Livsmedelsverket rekommenderar (25 – 35 g). Det finns alltså utrymme för förbättring och det är ju alltid något positivt!
Referens: www.lancet.com January 10, 2019 http://dx.doi.org/10.1016/ S0140-6736(18)31809-9
